Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vetenskapliga begrepp

Här presenteras några olika vetenskapliga begrepp som kan vara bra att ha med sig i mötet med QoG:s stödmaterial. Ju oftare de används för att diskutera eller beskriva innehåll och tankar i såväl teman som föreläsningar desto mer närvarande blir den vetenskapliga metoden i klassrummet.

Hypotes
Kausalitet
Korrelation
Variabel
 

Hypotes

När en forskare upptäcker ett fenomen av något slag, exempelvis en statistisk korrelation mellan olika variabler, formulerar hen ett antagande, en hypotes, för att teoretiskt förklara fenomenet. Därefter är uppgiften att testa hypotesens riktighet genom experiment, iakttagelser, intervjuer etc.

Slutmålet är att kunna säga ifall hypotesen är sann; "Detta är en beskrivning av verkligheten", eller falsk; "Detta är inte en beskrivning av verkligheten".

Att en hypotes visar sig vara falsk är långt ifrån ett misslyckande. Tvärtom är det oerhört viktigt att också kunna peka på att det som vid en första anblick verkar hänga ihop och påverka varandra kanske faktiskt inte gör det i realiteten. Genom att testa hypoteserna får vi en fingervisning om vad vi kan säga att vi faktiskt vet, och vad som snarare är en föreställning eller fördom eller förhoppning.

 

Kausalitet

Ibland använder vi uttrycket att vi inte vet vilket som kom först, hönan eller ägget. Det vi då egentligen funderar över är kausaliteten i en händelse eller ett fenomen.

Kausalitet beskriver orsakssamband. Med detta menas att en specifik förändring i ett normaltillstånd ger en viss effekt, och att det är tydligt att det är just den specifika förändringen som också leder till effekten. Vi bör även kunna upprepa förloppet och få samma effekt för att kunna påvisa starkt orsakssamband och hävda kausalitet. För den vetenskapliga metoden är det avgörande att ett experiment eller en undersökning kan upprepas av andra som då får samma resultat.

Det kan ibland vara svårt att helt säkert hävda kausalitet. Ju mer komplex miljö vi studerar desto svårare att verkligen avgöra vilken specifik händelse som leder effekten. Vi kan se tydliga samband men kan kanske ändå inte hävda att vi hittat en ”sanning”.

 

Korrelation

Inom statistik undersöker man ofta hur olika variabler korrelerar med varandra, det vill säga hur starkt sambandet mellan dem är. Sambandet, eller korrelationen, uttrycks på en skala från -1 till 1. De båda ytterligheterna (-1 eller 1) yttrycker det starkaste sambandet medan 0 visar att det inte finns något samband alls.

Om vi säger att vill undersöka huruvida det finns ett samband mellan tandborstning och hål i tänderna så behöver vi ha tillgång till statistik. Denna kan vi få fram antingen genom att tala med tandläkare och kanske få till tillgång till deras patientjournaler eller så skulle vi kunna ta fram egna siffror genom enkäter eller intervjuer där vi frågar både om rutiner kring tandhygien och historik gällande hål i tänderna.

När vi har det underlag vi behöver kan vi lägga in resultaten i en tabell. När vi räknar ut korrelationen kanske vi får fram siffran 0,7. 0,7 betyder att vi här har en ganska stark positiv korrelation, det vill säga att vi ser att få hål hänger samman med bra tandhygien.

Om vi istället fått fram 0,2 så skulle vi förvisso ha en positiv korrelation men den skulle vara svag och skulle inte kunna ligga till grund uttalandet att ”du får inga hål i tänderna om du borstar tänderna”. En sådan slutsats skulle inte gå att dra.

Om det visat sig att vi fick -0,7 så har vi istället en starkt negativ korrelation, det vill säga att ju mer du borstar tänderna desto mer hål får du.

Det är viktigt att komma ihåg att korrelationen är ett statistiskt mått som inte nödvändigtvis har med just de två undersökta variablerna att göra. Om korrelationen blir -0,7 i exemplet ovan är det olyckligt att dra slutsatsen att folk bör sluta med att borsta tänderna för att slippa hål. Vid en mer noggrann undersökning kan det istället visa sig att tandkräm innehåller farliga ingredienser som fräter på tänderna. Tandkrämen är således den egentliga orsaken till det samband vi ser när vi undersöker tandborstning och tandhål.

Korrelation beskriver alltså det statistiska samband mellan två variabler. Det säger däremot inget om vilken av de två variablerna som leder till den andre, eller ens ifall de två alls påverkar varandra eller om de båda är resultat av någon annan orsak (som tandkrämen i exemplet ovan). Det är detta forskarna arbetar vidare med att undersöka när väl en korrelation är identifierad.

 

Variabel

När vi vill undersöka något i omkring oss prövar vi många gånger att sätta olika delar eller begrepp i relation till varandra. För att det skall fungera behöver vi göra delarna eller begreppen mätbara. Mätbart blir det genom enkäter, opinionsundersökningar eller intervjuer som om underlaget är tillräckligt stort kan ligga till grund för statistik. Det kan handla om allt från ålder, kön och livslängd till tillgången till rent vatten, sjukvård och utbildning till upplevd lycka, antal kvinnor i parlamenten och inställning till homosexualitet. De värden vi plockar ut för att undersöka kallas för variabler och dessa ställer vi mot varandra i diagram för att undersöka korrelation.

 


Sidan är framtagen med stöd av

Sidansvarig: Alice Johansson|Sidan uppdaterades: 2016-03-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?